Pösiga manchesterbyxor

Det har visat sig att Lilla Syster är en "stjärthasare" och då går det åt många byxor:)
Nu har hennes garderob utökats med ett par pösbyxor i turkos stretchig manchester.
Mönstret är (som så ofta tidigare) pösbyxor från Ulla Welinder.
Benen i ursprungsmönstret slutar under knäna men jag har förlängt dem så att de är hellånga, passar lite bättre till årstiden.

Det är resårkanaler i både linningen och bensluten och eftersom modellen är pösig och rynkar sig vänds tyget lätt ut-och-in. För att slippa se alla sömmar som finns på insidan (och för att göra det lite mjukare) brukar jag sy resårkanalen av ett tunnare tyg.

Jag tycker att det blir snyggt när det skymtar fram ett annat tyg och eftersom manchestertyget är enfärgat fick det bli ett mönstrat tyg som bara råkade ha samma turkosanyans som manchestertyget. Extra kul är att tyget från början är ett förkläde som min mamma hade i köket när jag var liten.

Det fick även bli en ficka på utsidan av ena benet i samma gamla förklädestyg. Snedslån på fickan satt på den ursprungliga förklädesfickan, så det var bara att klippa ut en lagom stor ficka och sy på - smidigt!

Mönster: Pösbyxor från Ulla Welinders "Sy og strik børnetøj 0-3 år".

Tyg: Turkos babycordmanchester från Jofotex. Mönstrat bomullstyg från ett gammalt förkläde.

Om tygkatter och flyttstök!

Det händer verkligen inte mycket här just nu - i alla fall inte på sysidan.
Anledningen: stundande lägenhetsförsäljning, med allt av putsande, fixande och undanplockande som följer på det. Mäklaren tyckte (med all rätta) att hela mitt skrymmande tygskåp skulle tas undan vilket gör att symaskiner, tyger osv ner till minsta lilla trådrulle har förpassats upp på vinden.

I avvaktan på att sakerna får komma på plats igen så får jag presentera en liten vän som såg dagens ljus i somras:

Katten-Platten-Fnatten-med-Hatten

Stora Syster har döpt den, men någon hatt finns inte;)
Mönstret är från Karin Neuschutz "Sy mjuka djur" och tyget är en gardin inköpt på Kupan i Visby.
Jag gillar verkligen formen på den här katten och är glad att jag hittade mönstret. Jag är inte alls van att sy mjukdjur så det krävs att mönstret är bra för att det ska funka eftersom jag ännu inte har lärt mig "konsekvenserna" av att man klipper eller syr på ett annat sätt än det som står i beskrivningen - ingen som helst plats för improvisation mao.
Det är lite knepigt att få till stoppning bra, det blir gärna lite ojämnt och den här vännen ser lite rolig ut över anisktet när man ser den framifrån. Tror nog att det blir bättre med lite mer övning så det får bli fler, någongång när tiden finns - haha!