Mjuka Moln!

Muddbyxor kan man inte få för många av. Särskilt inte när de kommer i det här finfina tyget! Jag är väldigt förtjust i JNYs molntyg - både mönstret och själva tyget.
De här muddbyxorna är sydda i velour, och är hur fantastiskt sköna som helst!

De är till Lilla Syster, sydda i strl 80. Mönstret är ursprungligen från Ottobre men jag har lagt till såväl mudd i linning som benslut, och ändrat vidden - så jag kallar det numer för mitt eget;)

Tyg: velour från JNYdesign, mudd från Jofotex.
Mönster: eget.

"Ingen reklam, tack!"

På den senaste tiden har det dykt upp allt fler "kommentarer" på mina blogginlägg som inte är något annat än ren reklam för den bloggarens egna produkter.
Det är ett rent ofog som jag inte allas uppskattar! Visserligen tar jag genast bort de inläggen men jag vill inte ha dem överhuvudtaget!

Jag har min blogg för att kunna byta erfarenheter med andra som syr, få tips och visa vad jag har sytt. Jag har inte något som helst intresse av att få reda på att det är rea på någons webbutik, oavsett hur fina saker de gör - reklam får de ha någon annanstans - tack!

Så sammanfattningsvis:
- kommentarer och åsikter om det som står i min blogg - JA TACK! Det gör mig väldigt glad och det är alltid kul att få dem!! Gärna mer av den varan det är bara till glädje!!

- smygreklam/"information" om någons egna produkter som går att köpa - NEJ TACK!

Pösiga manchesterbyxor

Det har visat sig att Lilla Syster är en "stjärthasare" och då går det åt många byxor:)
Nu har hennes garderob utökats med ett par pösbyxor i turkos stretchig manchester.
Mönstret är (som så ofta tidigare) pösbyxor från Ulla Welinder.
Benen i ursprungsmönstret slutar under knäna men jag har förlängt dem så att de är hellånga, passar lite bättre till årstiden.

Det är resårkanaler i både linningen och bensluten och eftersom modellen är pösig och rynkar sig vänds tyget lätt ut-och-in. För att slippa se alla sömmar som finns på insidan (och för att göra det lite mjukare) brukar jag sy resårkanalen av ett tunnare tyg.

Jag tycker att det blir snyggt när det skymtar fram ett annat tyg och eftersom manchestertyget är enfärgat fick det bli ett mönstrat tyg som bara råkade ha samma turkosanyans som manchestertyget. Extra kul är att tyget från början är ett förkläde som min mamma hade i köket när jag var liten.

Det fick även bli en ficka på utsidan av ena benet i samma gamla förklädestyg. Snedslån på fickan satt på den ursprungliga förklädesfickan, så det var bara att klippa ut en lagom stor ficka och sy på - smidigt!

Mönster: Pösbyxor från Ulla Welinders "Sy og strik børnetøj 0-3 år".

Tyg: Turkos babycordmanchester från Jofotex. Mönstrat bomullstyg från ett gammalt förkläde.

Om tygkatter och flyttstök!

Det händer verkligen inte mycket här just nu - i alla fall inte på sysidan.
Anledningen: stundande lägenhetsförsäljning, med allt av putsande, fixande och undanplockande som följer på det. Mäklaren tyckte (med all rätta) att hela mitt skrymmande tygskåp skulle tas undan vilket gör att symaskiner, tyger osv ner till minsta lilla trådrulle har förpassats upp på vinden.

I avvaktan på att sakerna får komma på plats igen så får jag presentera en liten vän som såg dagens ljus i somras:

Katten-Platten-Fnatten-med-Hatten

Stora Syster har döpt den, men någon hatt finns inte;)
Mönstret är från Karin Neuschutz "Sy mjuka djur" och tyget är en gardin inköpt på Kupan i Visby.
Jag gillar verkligen formen på den här katten och är glad att jag hittade mönstret. Jag är inte alls van att sy mjukdjur så det krävs att mönstret är bra för att det ska funka eftersom jag ännu inte har lärt mig "konsekvenserna" av att man klipper eller syr på ett annat sätt än det som står i beskrivningen - ingen som helst plats för improvisation mao.
Det är lite knepigt att få till stoppning bra, det blir gärna lite ojämnt och den här vännen ser lite rolig ut över anisktet när man ser den framifrån. Tror nog att det blir bättre med lite mer övning så det får bli fler, någongång när tiden finns - haha!

Färgglad höstklänning

Jag tycker att det är praktiskt med klänningar på dagis, så Stora Systers höstgarderob håller på att fyllas på.
Först ut är en färgsprakande singoallaklänning.

Tyget är ett ganska tjockt och stadigt bomullstyg från en duk inauktionerad på Tradera för flera år sedan. Jag är väldigt förtjust i mönstret på tyget - det är glatt fast samtidigt rätt dämpat. Påminner lite om ett afrikanskt mönster och samtidigt ett svenskt 60-tals tyg.

En av fördelarna med singoallaklänningarna är att de är likadana i fram- och bakstycke, därför blir det alltid rätt när barnen sätter på dem.
Här ville dock Stora Syster ha en knapp, en rosa sådan, som hon själv har bestämt ska sitta framåt.
Halslinning och armband har rynkats med rynktråd och sedan kantats med snedslå.

Mönster: Welinders singoallaklänning, förstorad till strl 110.

Tyg: en duk från Tradera.

Snedslå: fd Tygvaruhuset.

Knapp: Snapsource.

Barnvagnstäcke

Det här vagnstäcket är nog ett av de enklaste tänkbara - två stycken handdukar som jag har sytt ihop upptill och på sidorna. För att få en lite finare kant (och även mer hållbar) så sydde jag en gul stickning utmed alla kanterna.
Nedtill är täcket öppet (och det blev "färdigfållat" automatiskt eftersom handdukarna var det - smidigt;)
Öppningen stängs med tre stycken knallgula tryckknappar.
Inuti finns en bit av en gammal fleecepläd - som kan bytas ut vartefter man önskar ha en varmare eller svalare filt.

Handdukar: Lagerhaus
Knappar: Snapsource
Pläd: IKEA

Jeanssingoalla

Under sommaren har jag visserligen inte haft tillgång till dator, men jag har haft både symaskin och barnvakt - en trevlig kombination;) Vart efter jag får foton på sommarens alster kommer de upp här.


Först ut är en liten singoallaklänning till Lilla Syster i strl 74/80.
Tyget kommer från morfars gamla, välanvända jeansskjorta medan kantbandet är nytt från NKs tygavdelning.
Mönstret är, som vanligt, från Ulla Welinders "Sy og strik børnetøj 0-3år".

I ryggen finns ett sprund som knäpps med tryckknapp (från Snapsource).

Halslinningen blev på tok för stor så det fick bli även en resår under kantbandet - förhoppningsvis kan den tas bort nästa sommar och då får klänningen bli en tunika.

Örngottsbyxor med spets!

Stora och Lilla Syster har fått varsitt par sommarbyxor med spets.
Tygen i byxorna kommer från två välanvända och omtyckta linneörngott - som har använts till bristningsgränsen, minst sagt!
Spetsen kommer från ett loppisfyndat brickband, som var väldigt "rysch-pyschigt", och efter en del sprättandes visade det sig ha hela 10 meter bomullsspets - en hel livsförbrukning av spets för min del;)

Modellen, till bägge byxorna, är Welinders "pösbyxor".
Lilla Systers är vadlånga och har veck nedtill så att de blir pösiga medan Stora Systers fick vara rak och knälånga.

Lilla Systers fick resår i midjan med "fusk-snörning" i form av två öljetter med snoddar i som bara är 10 cm långa och fastsydda i resårens avslutning.

ReDo Singoallaklänning

Stora Syster har fått ytterligare en singoallaklänning - denna gång i ett svagt rosafärgat linnetyg.
Mönstret är från Welinders bok "Sy og strike bornetoj 0-4 år".

Det skulle vara snyggt med kantband eller spets längst ned på klänningen - men eftersom jag inte kan bestämma mig för vilket som skulle passa får det vara så länge, annars har kanske hela sommaren gått innan jag får dit något;)

Tyget kommer från en av mina gamla avlagda sommartunikor - som varken passar mig i storlek eller form längre, men eftersom tyget är ett så härligt och svalkande linnetyg har jag inte kunnat göra mig av med den.

Knapparna fanns redan på tunikan så jag klippte bara ut framstycket så att de hamnade i lagom höjd för ett plagg till en 4-åring. Och lite stolt är jag eftersom jag denna gång lyckades klura ut INNAN jag klippte hur jag skulle få till kanten utan att förstöra knäppningen;)

I ärmsluten och halslinningen har jag sytt vanliga kanaler med resår i.

Det känns alltid extra kul när man lyckas få till ett fungerande plagg av något som man sparat länge, och funderat på om det egentligen inte borde kastas ut från garderoben eftersom det är så ont om plats - tur att jag inte gjorde det, nu har tunikan fått nytt liv som sommarklänning till en nöjd liten barfota sommartjej!